23/6 2010  Vecka 6 (5+0)

Idag går jag alltså in i vecka 6. För varje dag som går sjunker det in lite mer att det faktiskt ligger ett litet litet pyre i min mage och gror! Känns fortfarande väldigt overkligt, och det är nog inte förrän magen börjar synas som man verkligen förstår vad som väntar oss. Är enormt trött i omgångar, i morse ville inte kroppen vakna alls. Känner av att det stramar lite i magen ibland, och jag blir väldigt svälld och spänd i magen på kvällarna, men annars så mår jag finfint =)

Vi har lite smått börjat prata om när vi ska ”avslöja” vår lilla hemlighet. Vore på sätt och vis skönt att få berätta för alla nu på en gång, och slippa smussla och ha hemligheter, men samtidigt känns det lite tidigt, kanske är bättre att vänta. Jag är inne på att vi väntar tills vi varit till barnmorskan första gången, vilket är om två veckor. Visst borde jag kunna hålla tyst så länge? Hihi, kanske inte. Det visar sig =P

Är fullt och fast övertygad om att detta är meningen, att detta skulle hända just oss, just nu. Trots att det blev en chock, så är detta ett fantastiskt mirakel!